Aftonbladet

Aftonbladet är i dag en av de ledande tidningarna i Sverige. Framför allt dominerar Aftonbladet marknaden online. Med cirka 340 anställda producerar de en mängd olika texter och artiklar som publiceras löpande på deras hemsida.

 

Aftonbladet

Kvaliteten varierar förvisso, och många av Aftonbladets texter är i dag fulla av stavfel, grammatiska fel och andra korrekturfel, men de lyckas åtminstone snabbt trycka ut alla nyheter så att läsarna dygnet runt kan hålla sig uppdaterade på vad som händer runt om i samhället och världen. Dessutom ger de fortfarande ut sin tryckta kvällstidning, för den som fortfarande hellre läser sina nyheter i pappersformat. Men Aftonbladet är inte bara en framgångsrik tidning, det är också en del av svensk historia. Och därför tänkte jag skriva några rader om Aftonbladets historia.

Lars Johan Hierta och Aftonbladets grundande

Aftonbladet grundades 1830, med historien om Aftonbladet börjar egentligen redan den 23 januari 1801. Det var nämligen då som tidningens grundare Lars Johan Hierta kom till världen. Han föddes i Uppsala men kom senare att flytta till Stockholm där han fick arbete vid Riddarhusets Kansli. Här började han även att skriva för Stockholms-Posten och den populära tidningen Argus. Han samlade alltså på sig en del erfarenhet som han senare skulle komma att få nytta av. År 1828 beslutade Hierta att starta Riksdagstidningen tillsammans med Magnus Jacob Crusenstolpe. Riksdagstidningen gick bättre än väntat och blev en ekonomisk framgång. Trots framgångarna valde dock både Hierta och Crusenstolpe att satsa på andra projekt. Crusenstolpe startade Fäderneslandet och Hierta grundade tidningen Aftonbladet.

Aftonbladets framgång

Aftonbladet blev nästan omedelbart en succé. Framgångskonceptet var glasklart. Lars Johan Hierta gjorde stora ekonomiska satsningar direkt och erbjöd höga löner till de journalister som valda att komma och skriva för Aftonbladets räkning. Därmed lyckades han också locka till sig skickliga skribenter. Hans andra lyckade drag var att han valde att publicera tidningen på kvällen – och som vi vet är ju Aftonbladet fortfarande en kvällstidning. Det medförde att han kunde ta nyheter av andra tidningar samtidigt som han kunde vara först med att presentera nyheter som hände tidigare samma dag. Dessutom satsade han brett och gav ut nyheter som kunde fånga allmänhetens intresse.

Aftonbladets framgång

På grund av sin mottagaranpassning till en bredare och mer allmän målgrupp ådrog sig Aftonbladet trots framgångarna en viss missaktning i finare umgängeskretsar. Atterbom kallade bland annat Aftonbladet för ”riks-pöbeltidningen”. Det kungliga missnöjet med Aftonbladet växte succesivt och blev till sist en långdragen maktkamp om det fria ordet.

Striden om Aftonbladet

För att stoppa tidningen beslutade man i riksdagen att nyhetsredaktioner måste ha ett utgivningsbevis för att få trycka en tidning. Man beslutade samtidigt att utgivningsbeviset kunde dras i. För att dra in en tidnings utgivningsbevis krävdes att tidningen i fråga ansågs vara en fara för allmänheten eller att tidningen ägnade sig åt förtal. Föga förvånande användes dessa skäl för att dra in Aftonbladets utgivningsbevis och tidningen stoppades därmed. Men Hierta tog upp striden. Genom att använda sig av olika bulvaner och nya titlar på tidningen, till exempel Det fjärde Aftonbladet, kunde han fortsätta utgivningen. Om och om igen blev utgivningsbeviset indraget, och om och om igen skapade Hierta en ”ny” tidning. Aftonbladet vann och finns kvar än i dag – men Hierta vann inte bara rätten om sin tidning, han vann även en kamp för det fria ordet.

About the Author

Kommentarer (0)

Trackback URL | Comments RSS Feed

Kommentarer inaktiverade.