Digitala tidningar

Ett flertal av de stora tidningarna tappade mycket av sina kunder under speciellt andra halvan av 00-talet. Kunderna hade nu fått många andra digitala medier att konsumera, som dessutom var helt gratis så länge du hade en internetuppkoppling. Det var inte ovanligt att tidningar rapporterade en halvering av sålda lösnummer när de jämförde med ett par år sedan. En tidning som upplevde just detta var Aftonbladet. Andra tidningar rapporterar liknande siffror och en ekonomisk nedgång på grund av detta.

Från papper till digitalt

Just Aftonbladet var faktiskt den första svenska tidningen som fanns tillgänglig på nätet. Redan i augusti 1994 la de för första gången ut en del av tidningen på sin webbplats. Det dröjde dock till andra halvan av 00-talet tills en kraftig minskning i sålda lösnummer började. På tolv år hade deras upplaga minskat med mer än hälften. Man fick det tufft ekonomiskt och tvingades genomgå flera sparpaket och tvingades att genomgå flera personalnedskärningar. År 2000 hade tidningen en upplaga på cirka 450 000 exemplar, år 2012 hade den siffran ändrats till strax under 200 000 och idag är upplagan ungefär 150 000. Ungefär såhär har det även sett ut för andra svenska dagstidningar. Genom sparpaket höll man sig flytande och genom att skapa betaltjänster och annonsintäkter på sin webbplats fick man nya välbehövda intäkter. Många tidningars webbversioner har en betaltjänst, och ibland krävs det ett betalande abonnemang för att ta del av vissa nyheter. Aftonbladets Plus-tjänst har idag fler abonnenter än kunder som köper deras fysiska tidningar.

De traditionella medierna har idag kvar sina läsare och publik, men då annonsintäkter och upplagesiffror minskat har utmaningen legat i att lyckas göra webbversionerna lönsamma, fast de är tillgängliga gratis.

Dagens läge

Att vi läser en dagstidning är fortfarande mycket vanligt i Sverige, även om det är färre som köper en tidning. Bland den äldre befolkningen är det vanligare att man köper en dagstidning än att man läser gratisversionen på internet. Om man räknar på alla som idag har tillgänglighet till internet hemma så är det fortfarande ungefär fyra av tio av dessa som kommer att läsa dagstidningen i pappersformat istället för att läsa gratisversionen på internet. Här måste man dock skilja på dagstidningar och kvällstidningar. Dagstidningar är exempelvis Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och kvällstidningar är bland annat Aftonbladet, Expressen och Kvällsposten. Bland kvällstidningarna sker cirka 70 procent av läsandet enbart på internet medans bara 8–10 procent läser dessa sorters tidningar enbart på papper. Det skiljer sig alltså en hel del mellan dags- och kvällstidningar. Intressant är ändå att en tredjedel av tiden internetanvändare spenderar på nätet går åt till att ta del av nyheter från de traditionella medierna. Nyheterna och tidningarna syns mer än någonsin. Lokala nyhetstidningar är ungefär likvärdiga med kvällstidningarna när det kommer till statistik och de ekonomiska problem man gått igenom. Ett bra exempel på vad som många gjort och fortfarande tvingas göra är Bärgslagsbladet och Arboga Tidnings så kallade frekvensförändring. I början av 2017 så började de ge ut tidningen sju dagar i veckan fast som e-tidning. I pappersformat ges den nu ut endast tre dagar i veckan, istället för fem. Att gå ner från fem till tre utgivningsdagar var nödvändigt av ekonomiska skäl. Papperstidningar fortsätter att möta en hård marknad och upplagorna kommer sannolikt fortsätta att minska.

About the Author

Kommentarer (0)

Trackback URL | Comments RSS Feed

Kommentarer inaktiverade.