Nyheter utan korrekturläsning

I ett alltmer digitaliserat samhälle, där allt fler texter produceras varje dag, kan det tyckas rimligt att yrken som korrekturläsning och språkgranskning vore på frammarsch. Men så är nu icke fallet. Tvärtom har de flesta nyhetsredaktioner gjort sig av med den avdelning vars tidigare uppdrag var att korrekturläsa tidningens texter innan de gick i tryck. Numera ligger det ansvaret hos skribenterna eller redaktörerna.

Men det är utan tvekan en kunskapsförlust. Korrekturläsare har en annan utbildning än övriga anställda och tillför därmed ytterligare språklig kompetens till varje redaktion. Skribenter kan intervjua, skriva och sätta ihop artiklar, redaktörer har koll på tidningens helhet, men korrekturläsare har en utbildning inom det svenska språket, skrivregler och språkriktighetsfrågor – och framför allt ett öga för detaljer – som de andra saknar. Därför är det givetvis en förlust att kvalificerad korrekturläsning får stryka på foten för ekonomiska besparingar.

Trovärdighet och förtroende för texten

Trovärdighet och förtroende för texten

Att redaktionerna dragit ner på korrekturläsning har lett till att betydligt fler artiklar innehåller fler störande korrekturfel än tidigare. Det går knappast att läsa en tidning längre utan att hitta åtminstone ett par felaktigheter. I bästa fall är det stavfel, i värsta fall handlar det om avsevärt mycket värre fel, såsom faktafel, krånglig disposition, grammatiska fel eller så dålig textbindning att läsaren får svårt att följa skribentens tankegång. För korrekturläsning handlar inte bara om att hitta stavfel. Det handlar om mycket mer. Korrekturläsaren har som uppgift att granska texten både på ordnivå, meningsnivå och som helhet. Stavfel ligger på ordnivå, medan de andra nivåerna i högre utsträckning handlar om att säkerställa så att texten fungerar – att den på ett tydligt sätt förmedlar sitt innehåll och budskap så att läsaren förstår. Det här kan inte datorns språkgranskningsprogram hjälpa till med. Men även om granskningen av mottagaranpassning och struktur är korrekturläsarens viktigaste uppgift, så är även kontrollen av stavfel ovärderlig. För datorn hittar inte alla stavfel. Och studier visar att även mindre stavfel är förödande för textens trovärdighet.

Färre korrekturläsare på tidningar

Färre korrekturläsare på svenska tidningar innebär att fler språkfel slinker igenom kontrollen och går i tryck i tidningarna. Som vi redan konstaterat kan stavfel skada läsarnas förtroende för en text – och i värsta fall även förtroendet för tidningen. Det finns en överhängande risk att nyhetskonsumenterna uppfattar den ökade mängden stavfel och korrekturfel i nyhetsartiklar som ett förfall – att kvaliteten på svenska tidningar sjunker. Det här är ett allvarligt problem, ett demokratiskt problem. Att allmänheten har förtroende för medierna är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Och missaktningen av kvalificerad korrekturläsning kan eventuellt skada detta förtroende på lång sikt.


Färre korrekturläsare på tidningar

Det här är givetvis ett stort problem i en tid på medierna är under attack. Hotet mot medierna kommer från flera håll, däribland vissa politiker, som försöker underminera mediernas förtroende genom att tala om ”fake news” eller anklaga nyhetsredaktionerna för vänstervridning. Ett demokratiskt samhälle behöver medier som granskar makten, men om förtroendet för medierna är svagt, ökar makthavarnas möjlighet att missbruka makten. Därför behöver vi försvara medierna och värna om deras anseende. Därför behövs mer korrekturläsning och språkgranskning, inte mindre. För nyhetsredaktioner är förtroende ett kapital mer värdefullt än likviditet.

 

Korrekturläsare flyttar från redaktionerna

Allteftersom korrekturläsarna flyttar ut från redaktionerna ökar verksamheten av korrekturläsning online. På internet finns stora möjligheter för frilansande korrekturläsare och språkgranskare att försörja sig. Här kan alla få hjälp med texten: bokförlag som behöver någon som korrekturläser bokmanus, nyhetsredaktioner som behöver kontroll av artiklar, en vilsen student som behöver hjälp med sin uppsats, en nervös doktorander som vill att någon språkgranskar avhandlingen före disputation – alla kan numera hitta kvalificerad korrekturläsning av svenska texter online. Det här innebär att tidningarna kan skicka åtminstone de viktigaste artiklarna till korrekturläsning innan de publiceras. Förhoppningsvis kan det leda till bättre texter och ett ökad förtroende för svenska medier.

 

About the Author

Kommentarer (0)

Trackback URL | Comments RSS Feed

Kommentarer inaktiverade.