Tryckfrihet och yttrandefrihet

Tryckfrihet och yttrandefrihet är förutsättningar för fria medier, och därmed förutsättningar för demokrati. Utan dessa lagar skulle medierna inte kunna granska makten, skriva avslöjande nyheter och reportage och de skulle egentligen inte vara till någon nytta, mer än nöje. Utan dessa förordningar skulle makthavarna kunna göra vad de hade lust med, utan att oroa sig över mediernas kritiska granskning. Utan tryckfrihet och yttrandefrihet skulle vi inte ha fria medier, och de som hade makten skulle istället vara fria att missbruka makten. Tryckfrihet och yttrandefrihet är således ovärderliga för vårt samhälle, och för medierna, och därför tänkte jag skriva lite mer om dem.

Tryckfrihetsförordningen


Tryckfrihetsförordningen

Den svenska tryckfrihetsförordningen har sina rötter i den första upplagan av tryckfrihetsförordningen som antogs 1766. Det gör tryckfrihetsförordningen till den äldsta lagen i världen gällande det fria ordet. Det är så klart något som vi svenskar ska vara stolta över. Historien börjar på frihetstiden under 1700-talet då riksdagens makt växte. I riksdagen behövde sakfrågor diskuteras och således var det viktigt att riksdagsmännen kunde uttrycka sina åsikter och argument. Det blev samtidigt viktigare att allmänheten fick en insyn i de diskussioner som fördes. För att lösa detta antogs en förordning 1766 som kungjorde att offentlighetsprincipen och förbjöd censur (så länge som man inte skriv något anstötligt om kungen). Offentlighetsprincipen innebar att myndighetens handlingar nu blev offentliga och tillgängliga för allmänheten. Sedan den första upplagan har tryckfrihetsförordningen reviderats ett antal gånger, bland annat av Gustav III. År 1809 skrev tryckfrihetsförordningen in i regeringsformen utav ingen mindre än Carl Gustaf Leopold. Tryckfrihetsförordningens antagande är en av de viktigaste händelserna i svensk historia och har lagt grunden till de fri mediernas utbredning. Därför firades tryckfrihetsförordningens 250-årsdag 2016 rejält. Det är ju inte varje dag som det fria ordet fyller 250 år.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen är en lag som ofta nämns i diverse debatter. Dess vara eller icke vara än ständigt omdiskuterad – vad innebär egentligen yttrandefrihet? Faktum är att lagen om yttrandefrihet är relativt ung. Det är den yngsta av Sveriges grundlagar och antogs inte förrän 1992. Man kan säga att den kompletterar tryckfrihetsförordningen och tillsammans ger de svenska medborgare och medier ett starkt skydd att uttrycka sig i tal och skrift. Men vad innebär yttrandefrihetsgrundlagen? Jo, lagen förkunnar att alla som är medborgare i Sverige har rätt att yttra sig och dela med sig av sina åsikter och tankar utan att utsättas för granskning av någon myndighet i syfte att censurera innehållet.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Vad yttrandefrihet inte är

På senare tid har yttrandefrihet varit en het potatis. Det har ofta handlat om människor på högerkanten av den politiska skalen. Dessa har ofta klagat för att andra inte har lyssnat på deras åsikter eller tagit dem på allvar. Men yttrandefrihet innebär bara att du har rätt att uttrycka sin åsikt och att säga vad du tycker i olika frågor (med vissa begränsningar, till exempel hets mot folkgrupp), det innebär inte att alla andra måste lyssna. Tvärtom, om du säger något som andra inte gillar, så har de lika stor rätt att uttrycka sin åsikt om din åsikt. De har också rätt att strunt i vad du säger, ignorera dig eller skratta åt dig. Det kan man ju tycka vad man vill om, men yttrandefriheten innebär bara att ingen myndighet får censurera dig och att du inte får straffas för att du uttrycker din åsikt.

About the Author

Kommentarer (0)

Trackback URL | Comments RSS Feed

Kommentarer inaktiverade.